Vansinnig
I fredags kväll på kalaset, under själva middagen och efterrätten, hade Ines ett vansinnighetsutbrott! Hon skrek och skrek, var helt otröstlig i nästan 1-1.5h... Man är så hjälplös. Så, vi lämnade kalaset först, runt kl 20. Hem till hennes pappa, som höll på att vattna gräsmattan :)
Den natten sov hon i 8h i sträck, 23-07, sen somnade hon om och vaknade runt 9.30...
Jag åkte på match i norra Uppsala runt 10.30 och kom inte hem förrän runt 20.
Då bröt mitt vansinnighetsutbrott ut. Var arg, på allt och lite till. Var arg på allt från en chipspåse till en förlängning på Arsenals cupfinal.
Man kunde ju ha mindre grejer att bli tokig över, men jag valde just sånt som "då bägaren rann över"...
Jag blev så arg så jag bad hans mamma och pappa att lämna oss ifred. Och det gjorde dom :(
Förlåt. Men det har blivit lite mycket nu på slutet. När dom åkt, lyfte nog hela taket. Inte pga Andreas utan ja, pga mig.
När jag inte fått mat i mig, kommer ett monster fram, ett monster som är typ som Hulken, men som ist för att ha sönder saker, vräker den ur sin dumheter som man kanske kunde ha pratat om, i lugn och ro så här i efterhand. Jag hoppas att Curt och Kerstin efter 13 år, känner mig så pass väl så att dom inte tog det personligt!
Så klart löste vi det igår. Efter lite hämtmat och Ines som hade somnat, så lugnade jag ner mig, höll med om att man kanske skulle jobba på dom där utbrotten.....
Även om jag ibland har mycket att diskutera och ta upp, och älta... Så har jag mött den människa jag ska leva resten av mitt liv med. Han som förklarar för mig, när jag inte förstår och tar mig för den jag är. För ja, jag hade inte klarar av att bo med en sån som mig.
Det bästa och finaste jag vet ❤️
